Ibland, typ vissa dagar, är det svårt att acceptera att kroppen blivit äldre fast själen ännu är ung. Det går liksom inte ihop.
Av far min har jag ärvt "Glaukom" = grön starr och behöver ta ögondroppar för att sänka ögontrycket.
Dessutom har jag ärvt hans höftledsartros och kan inte skotta snö, vilket hade behövts i år. Vad gör man åt det? Jo, så småningom när någon dr. tycker att jag har för ont, kommer jag att kunna få en ny höftled, vilket kallas för en "plastik-operation", kanske för att det kommer kunna ses utanpå eller? Något att vänta på framöver. Tränar, tränar och tränar benspark, stretching av lår och ben. Det får duga så länge.
Mot värk lär värme vara bra, så det får bli en trip till Gran Canaria, och där behöver man inte skotta snö!!
Tar inga mediciner förutom ögondropparna, och tänk att det man droppar i ögonen kan ha sådana biverkningar. Hjärtklappning, torra slemhinnor, nysningar, röda svidande morgonögon!! Fick byta sort - de första var alltför starka. Dock kommer det att ta minst en månad innan de första är ur kroppen enl. ögondr.!! Hoppas de nya är mildare.
Har införskaffat en del hjälpmedel mot torra slemhinnor både här och där - och ser fram emot ett ljusare leverne i takt med att uteljuset återkommer!
Mina ögon tar jag hand om med glasögonabonnemang, så att jag kan byta vid lust och behov.
Så var det med det - LIVET GÅR VIDARE :-)
Ps. Hade hellre ärvt sommarhuset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar